BYGDEMÅL - ORDLISTA



A.

afta. = afton.
âlleri. = handfallen av förvåning.
arviller = bättre än andra.
ansöls = motsols
âvu = avig, bakvänd.
âvut = allting går fel.
arâ = andra

B.

begla = se snett och ont på någon.
bjäla = vara lösmynt.
brandâr = icke genomkolad ved.
braska = slå på stort.
briâ = vrida.
brônn = brunn.
bråku = bråkar, pratar
buffôrâ = flytta till fäbodarne.
bälo = kolik, magont.
bôkk, bôttjin = bock, -en.
bôrstâ = borste.
bôrstär = kudde.
bôsslâ = bärga hö.
bussu = duktig

D.

dam = dimma.
dammut = dimmigt.
dona = i ordningställa.
drälla = spilla.
drönâ = råma, böla.
duvin = olustig.
dyngôrm = metmask som finns i gödseln.
dynjvill = dagvill, villrådig.
dåvidan = David 25 juni.
dävin = våt, sur
dôk = odåga.
dôs = drumlig, sen.

E.

egli = snäll, tillgiven.
emlig = svag.
enkomt = passande, tjänligt.
ensträngd = ansträngd.

F.

fânntamä = mildare svordom.
fepplu, feppäl = sen, långsam.
fettan = fetman.
flessa = skratta.
fisch = fisk.
fläsch = fläsk.
flôttmôlja = kokt bröd med flott
folâ = mat, föda.
fugdä = fogde
fäggåln = inhägnad vid fähuset.
fäjin = glad fässinja = madrassvar.
fôjs, även fäjs = fähus.
förfötter = strumpfötter.
fôrkvälln = (i) förrgår.
fôrlean = höftlederna.
fôrtjusst = förskräckt.

G.

gali = orätt, ledsamt
gâpu = gaphals
gâtu = gata
getta = vilja
gnessa = ligga efter, truga sig på
gnussa = skuffa
gnuttu = en liten smula
godskli = from och snäll
gränja = gråta
grônn = grund
gukku = gök
gullu = rar, söt
gôr = var som rinner

H.

hamsa = taga efter någonting
hansä = Hans
harma = härma
hea = heden
hest = häst
hila = frost, när marken är vit
hua = huden
hugvill = yr
humma = maka åt sig, även ana något
huskligt = faseligt
huppâ = hoppa
hybbel = klent och litet hus
hyrfvil = en mindre gosse
häjsâ = hässja
hävlâr = långa stänger att bära hö på
hävlet = bra, skapligt
häsa = hastigt övergående regnskur
hätru = torftigt, klent klädd
hârmle = synd att det gick så
hâsklä = halsduk

I.

il = yr, kvick
iljâlu = listig
illfri = ängslig, orolig
injin = ingen
innansjuk = sjuk invärtes
illkunligt = med omtanke gjort

J.

jamstra = att äta långsamt
jarga = kälta och gnava
jola = jorden
jolta = prata slarvigt
justä-justament = ja verklingen
jåns = nyligen
jämmärligän! = utrop av förvåning
jässbô = bröllop
jôlp ôss! = utrop av förvåning
jôsstanäss! = utrop av förvåning
jönut = tråkigt, lillgammalt

K.

klossâ = groda
knôllrur = hyvelspån (stoppades i madrasser)
krusu = kinkig
krâvlu = dålig
kutâ = springa
kokkse = ögonen
kox ättôr = se efter
kokksâ = titta
kupp = kopp
kurk, kurkjän = kork, -en
klypsk = slug
kippa = vara glappt
kippskodd = utan strumpor i skorna
krissman = soldat
krak = kröp,krälade
krittur = kreatur
krullin = knollrig-eller kulen
krusu = kinkig, väljgrann
krâll, kräll = insekter, kryp
krällmakk = larver,skalbaggar
kräller = kryper
kåt = glad, yster och livad


L.

lâo, lâu = lada
lessin = ledsen
lyttjur = lyckor, rosetter
lådig, lådigjän = vår, -en
lôjdan = lördagen
lôkksän = skrattlysten
lötje = drummel, odåga

M.

magôn = maggropen
makk = mask och flygfän
makkut = mängd flygfän
misu = ostvassla
môro = morgon
myssâ = mössa
mytjy = mycket
märr, -a = sto, -et
mörâ = myra

N.

nedrig = nedlåtande
nutta = gammal kvinna
nysnipâ = storspov
nyttu = liten, fin
nåltä vâllut = ganska mycket
näschja = understå sig
nôâ = nita
nôn = utnötta hästskosöm

O.

oborga = något särdeles
obäkli = ovanligt stort och ohanterligt
odält = fult
okknu = okänd, främmande
okrissli = utmärkt bra
olhittug = flitig i svar och tal
omens = enträget
omyckje = ganska mycket
omåttle = stort, fint
onäst = fullt upp av någonting
otôlu = otålig

P.

paska = röra och sulla i vatten
pjäfra = tala mycket och näsvist
pirka = gå fort med små steg
pracksyl = liten och tafflig
pâla = en brasa av sur ved
pôrsâ = hackmat, lungmos

R.

rafsa = göra någonting slarvigt
retu = retsam
rimpâ = remsa
riska = med häftighet bråka över något
risku = odygdig, okynnig
rämjâ = skrika av elakhet
rängbogân = regnbågen
rättsôls = medsols
rôggåln = gärdesgården
rônning = rödjning
rösâ = sjukdom i underlivet

S.

sacka av = minska, tyna av
siffanê = chiffonier
sigal = cigarr
sjettsjukâ = utsot
sjia = skeden, emellanåt, vissa tider
sjötâ = skarva
skaâ = skada
skala = gå fort
skâtâ = trädtopp
skâtu = skata
skaffötters = ligga med fötterna mot varandra
skômmâre = skomakare
skrålla = halmhatt för kvinna
skrävlâ = skryta
skä = skall
skulta = kvitta med någon
slabadus = en slusker
slafsa = bete sig ovuligt vid dricka eller äta
slamsu = ej noga med det man gör
slârvu, slârvur = slarva, tramsa
slintjâ = liten skopa
slångkâ = slå dank
slängd = skicklig
småsôar = getter och får
smätär = postpapper
smôlk = smula
snarka(n) = tunn is, skinnet på gröten
snejut, snäjut = det drar kallt, blåser lindrigt men bitande
snugga = vara snål eller gnatig, även liten pipa
snugvär = snöväder
snoon = hin onde
snyrfvill = lymmel
snâfja = ung litet näsvis flicka, även liten gädda
snôrsjukâ = snuva
snôrklää = näsduk
sôkkarserä = sockerskål
sola birgôr = solen går ned
spaâ, -n = spade
strôkâ = lövmatta
sputtâ = spotta
spåntut = motsträvig
späjill = spegel
späur = spånor
stampâ = potatismos
sters = brygghus
stri = häftig
stäkku = kort, liten
sugôl = ost, smör, mesost
sulla = orena
sullin = sväld
sullä = skulle
sultin, sultän = hungrig
symfoeneli = fin, sipp, förnäm
syte = spädt barn
sånka = samla ihop
sätt-sä = utsäde
sôlut = smutsigt
sôndäsaftaskläna = sämre helgdagskläder
sömâ = sy

T.

tjortil = kjol
tjäru = tjära
tjävling = runt vedträ
tjävru = retsam, oförskämd
tjör i våra = körning i såningstiden
trôkut = tråkigt
truttu = ledsen
tullâ = vagga
tullar = grantelningar
tungel = måne
tunglä = månen
tuppâ = blomma, tofs
tvâgu = granviska
tvärg = spindel
tymlinjän = tummen
tätji = täcke
tävu = högmodig, tillgjord
tônntrôll = mögel på dricka

U.

underbreon = underlakan
ur all wån = utan allt hopp

V.

vurit = blivit
viller = bättre
vårârâ = varandra
väggsprynja = väggspringa
väla = värden
välkare, välkast = bättre, bäst
välis du = lycklg du
vällut = mycket
vâtt`n = vatten
vâttål = ål
vifälu = vidlyftig
välku, vältjin = duktig
välu = bra, styv
vända = vardag
vändra = varandra
vätåmur = sniglar
vävlu = drumlig

Y.

Yglâ = igel
yppnâ = ej isbelagd del av sjön
yxen = en ko som är brunstig

Å.

åcken = vem
ådrâ, ådron = åra, årorna
åmâ = larv
åmunn = åmynning
år, åron = åder, ådrorna
åt årä = nästa år
åvåt = ohägn

Ä.

äggsôns, änsôrs = åt vänster
älbjäst = katarr feber
ämmar = ämbar, hink
äplä = äpple
ärskli = älsklig
ässä = det är ej värt
äsken = kreatur som är folkkärt
ärta = kitsla, pigga upp någon


Ö.

ödskli = överflödigt
ömsôm = än så och än så
öspâ = ölsoppa
ôrm = orm
ôrmas = mildare svordom
ötjâ = eka









































Skicka e-post